Dom är här!

Det är en sen uppdatering på bloggen, jag ber om ursäkt för det! Tanken var att ni som läser bloggen skulle få lite förhandsinformation, men pga alldeles för få timmars sömn har jag fått prioritera bort att blogga.
För er som inte orkar läsa så scrolla ner och titta på bilderna om ni vill!

Som jag skrev förra gången så viste vi ju att det var på gång. Jag lyckades ändå slumra till några timmar och vaknade runt 1 av att hon skulle gå ut. När vi kom in gick vattnet, 01.15 var klockan då. Efter det skulle hon ut och kissa, in igen, ut och kissa, in igen osv osv. Hon fortsatte spy under denna tiden. Till slut tänkte jag att hon behövde nog snarare lägga sig och komma till ro, så jag satt kvar i valplådan när hon gick till dörren. Efter en stund hör jag hur hon börjar smaska och slicka, så jag tror att hon har spytt. Torkypapper och papperskorg stod redo i badrummet efter alla andra spyor, så jag reste mig för att hämta det. Då ser jag att hon står och illglor på mig, sen kollar hon mot sin bakdel. Oro i blicken. Jag går fram till henne och frågar hur hon mår, när jag kollar bak ser jag att det hänger ut en valpblåsa ur henne. Jag blir lite stressad eftersom hon varit i hallen en liten stund och jag vet inte hur länge valpen hängt där. Hon krystar inte ens, så jag hjälper till och får ut valpen. Blåsan spricker och en valp faller ut i mina händer. Han börjar röra på sig direkt och Rut vill tvätta av honom, men hans moderkaka har inte kommit ut än så han sitter ju fast i henne via navelsträngen. Jag får hålla honom och försöka parera när Rut snurrar runt för att nå honom. Jag säger åt Rut att gå och lägga sig, så hon springer till valplådan med mig hack i häl 😉 I lådan kommer moderkakan och Rut får ta över arbetet.

Förra kullen var första valpen dödfödd och det var ett tufft jobb för Rut att få ut honom, han var en stor valp, mycket större än de andra. Men iom att det startade så olyckligt så slog min ”det får inte hända något!”-känsla igång. Jag tog över förlossningen och hjälpte henne ut med alla, städade alla valparna och torkade rent dom innan jag la dom till tutten. Det är INTE så vi vill att en förlossning ska gå till. Både jag och Jessica hade pratat igenom det innan; Tiken får göra så mycket som möjligt, vi rycker bara in om vi absolut måste. Så trots att resterande valpar föddes utan problem så var jag i lite chock och agerade bara.

Denna kull gjorde jag som vi pratat om. Jag var så passiv som möjligt. Jag kollade inte ens könet på valpen förrän Rut hade tvättat klart och den började kravla mot tutten. Det var så häftigt att bara få sitta och iaktta. Hon skötte det hur fint som helst!

Vid halv 3 kom första valpen. 4 till kom på mindre än en timme, sen tog hon paus. Jag kände tydligt en valp till så jag höll koll på klockan, det får bli en paus men inte stanna upp helt. 2 timmar senare kom det 2 valpar till ganska tätt.

Så, 7 valpar. 4 hanar och 3 tikar. Färgerna; 2 fawn, 3 röd och vit, 1 vit med brindle-tecken och 1 brindle med vita tecken.
Rut är så mån om de små, hon ligger i valplådan och tvättar och rår om dom hela tiden. Från att vara en hund som gladeligen sprang till dörren så fort man nämnde ”gå ut” till att man ibland får tjata på henne för att hon iaf ska ut och kissa. Igår kastade jag leksaken till henne, några få kast bara. Då ville hon inte gå in till valparna igen 😉 Men till slut slog det om och hon rusade in och la sig hos dom.

Vi har inte tagit enskilda bilder på dom alla än, men planen är att göra det till helgen när Jessica kommer och besöker oss.
Lägger in lite foton på våra virus, som vi kallar dom (vi har virus-tema på kullen för deras namn).

Högst upp i vänster hörn är en tik som har en vit bläs, hon kallas Twiggy, intill hennes nos ligger en hane (Frank-kopian som numera kallas Loffe). Nedanför Loffe ligger en vit tik med lite röda fläckar på rumpan. Hon är helt vit i övrigt. Intill henne ligger en hane med brindle-markeringar och ett mörkt öra. Han vilar sin kund mot en tik som är röd och vit, med röda öron. Hon har huvudet ingosat i förstfödda hanens hals, han är fawn och har också en vit bläs, precis som syster i andra hörnet. Han kallas Dash. Och sist (och också minst) är den rödvita hanen som har röda öron och en tunn fläck runt ena ögat.

Alla har inte fått namn än. Loffe döptes efter en väns hund, hon var med och hjälpte till vid förlossningen och har alltid önskat att vi döper en av valparna efter hennes hund, det har varit lite på skämt, men såklart att en av valparna skulle få smeknamnet i alla fall! Dottern har döpt Twiggy och Dash (fast egentligen vill hon att dom ska heta ”Twilight Sparkle” och ”Rainbow Dash” men det får bli förkortningar på dom).

Rut kollar till sin dotter.
Här är hanen med lilla markeringen runt ena ögat.
Loffe igår kväll. Jag tycker det är häftigt att se hur pigmenteringen börjar komma så fort. Se de små fläckarna på nosen och läppen. Flera av dom har börjat få svarta prickar redan, i helgen kommer nog alla ha fått det, skulle jag tro.

När valpningen var klar hann jag i stort sett bara varva ner nån halvtimme, sen var det dags att gå upp på övervåningen och fixa ordning sig för en arbetsdag. Jag arbetar ju hemifrån och har valplådan intill mig så jag har ett öra på läget hela tiden. Vi har en webbkamera i valplådan så även Jessica har koll hemifrån sig. På rasten såg jag över valparna, rastade Rut och duschade Frank med klorhexidin för hans våteksem.

Efter jobbet var det vanliga livet med barn, matlagning, läggning osv. Jag somnade med dottern under läggningen, sambon väckte mig när han skulle lägga sig så jag kunde ta över och lägga mig i soffan intill valplådan. Jag sov såklart kass den natten, vaknade ofta och kollade till dom. Efter några få timmars kass sömn vaknade familjen och morgonbestyren drog igång. Sambon och dottern åkte iväg och är borta i helgen så min förhoppning är att få lite återhämtning då.

Det blir nog mer bilder inlägg framöver. Jag var på återbesök med Frank igår och vill skriva om det men det får vi ta i ett annat inlägg.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *